Nyligen behandlade kommunfullmäktige ett medborgarförslag om att en
procent av budgeten i alla kommunens ny-,
om- och tillbyggnationer ska användas
till konstnärlig
gestaltning. Medborgarförslaget
kom från Huddingekonstnären Gun Lindblad,
som bland annat gjort utsmyckningen på
Trångsunds
station.
Jag håller
med Gun om att den konstnärliga
utsmyckningen av offentliga byggnader och annan infrastruktur är väldigt viktig.
Precis som jag och väldigt
många andra konstälskare har vallfärdat till
Hadassahsjukhuset utanför
Jerusalem för
att se Chagalls fantastiska glaspaneler, hoppas jag att framtida konstälskare kommer att söka sig till Kästa förskola och skola i
Flemingsberg för
att se den mångsidige
brittiske konstnären
Brian Enos konstinstallation "77 million paintings for Kästa school".
Mer tveksam är
jag till tanken att sätta
ett mål för hur mycket pengar
som ska spenderas på den
konstnärliga
utsmyckningen eller att det skulle kopplas till alla projekt. Som medborgare,
skattebetalare och konstälskare
tycker jag att det är
mycket viktigare att fokusera på
vad vi får
ut av pengarna. Kanske är
det bättre att
satsa på en
Calatrava-skulptur i Kungens kurva eller en muralmålning av en nutida Basqiuat i
Flemingsberg snarare än
att i varje enskilt byggprojekt köpa
in konst av mer medioker kvalitet. Kanske är
det bättre att
satsa på en
skulpturpark vid Fullersta gård
istället för att köpa in dyr offentlig
konst varje gång
en förskola
ska byggas om.
Huddinge behöver
utvecklas som konst- och kulturkommun. Vi ska inte bygga själlösa förorter utan
levande, dynamiska samhällen
och där är konsten en viktig
del. Att Operan och Dramaten överväger att öppna en ny scen i
kommunen och Stockholms Musikpedagogiska Institut etablerar sig på campus i
Flemingsberg är
viktiga steg på vägen. Däremot är det inte rätt väg att sätta upp mål för hur mycket vi ska
spendera utan vi bör
istället sätta upp mål för vilka kvaliteter
vi vill uppnå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar