29 maj 2010

Barngrupperna behöver bli mindre

Moderaterna gör i Svenska Dagbladet idag ett märkligt utspel om att slopa maxtaket för gruppstorlekarna i förskolan, eftersom få stadsdelar lyckas nå målet om max 14 barn i småbarnsgrupperna och 18 för de större barnen.

Kristdemokraterna är det parti som tydligast visar att man tagit till sig aktuell forskning och ansluter sig till Skolverkets bedömning att 15 barn per grupp är ett bra riktmärke, men naturligtvis måste det kunna variera beroende på barnens ålder och behov. För små barn är nog dagens tak om 14 barn snarast i högsta laget, egentligen.

Samtidigt kan jag konstatera att läget inte är bättre i Huddinge än i Stockholm. Snarare tvärtom. På vissa förskolor har man genomfört medvetna strategiska val för att få ner barngruppernas storlek genom uppdelning av avdelningarna, men på alltför många håll har grupperna tillåtits växa alltför mycket. Det här kommer att bli en av de stora utmaningarna inför nästa mandatperiod. Vårdnadsbidraget, ökad konkurrens bland förskolorna och en satsning på dagbarnvårdare är tre viktiga ingredienser i arbetet för att kunna minska barngrupperna i framför allt de lägsta åldrarna.

28 maj 2010

Bra boende för döva äldre

Idag skriver både tidningen Kristdemokraten och Stockholms Fria Tidning om bygget av Stockholms första vård- och omsorgsboende för döva och dövblinda, som påbörjades i Hökarängen i veckan. Det är väldigt viktigt att det finns god äldreomsorg även för den som främst talar teckenspråk och naturligtvis ska vi se till att döva huddingebor som behöver äldreboende ska få plats här när boendet står klart.

Även ett seniorboende för döva planeras. Det är ett gammalt servicehus i Skärholmen som byggs om. Sveriges Dövas Riksförbund står bakom det projektet, som jag tror kommer att bli attraktivt även för döva i Huddinge. Både vård- och omsorgsboendet i Hökarängen och seniorlägenheterna i Skärholmen ligger ju bara en liten bit norr om Stockholmsgränsen så det är nästan på hemmaplan för oss i Huddinge.

En eloge till äldreborgarrådet Ewa Samuelsson (KD) för hennes insatser för att ge döva och dövblinda möjlighet till ett bra boende på ålderns höst.

27 maj 2010

Har (s) gett upp hoppet om att regera Stockholm?

Har Socialdemokraterna helt gett upp hoppet om att få regera i Stockholm? Man kan tro det när man läser partiets förslag till tunnelbaneutbyggnad, som presenteras i Dagens Nyheter idag. Idéerna är spektakulära, men också helt orealistiska. Notan anges till "minst 80 miljarder kronor" och jag tror att det är viktigt att betona det lilla ordet "minst".

Tunnelbanan är viktig. Den fungerar som något av Stockholms blodomlopp, och likt en överviktig medelålders man måste Stockholm börja agera för att det ska flyta på bra även framöver. Det finns saker som man kan göra. I artikeln nämns ett byte av signalsystemet på den röda linjen, men det finns en hel del andra trimningsåtgärder som man också kan sätta in så att tunnelbanan ska kunna ta fler passagerare. Jag har lyssnat på kloka idéer från såväl förra entreprenören, Connex, som den nya, MTR.

Det finns också sträckor där det är trafikmässigt motiverat och ekonomiskt försvarbart att bygga ut tunnelbanenätet. Jag tror inte att vi nämner några exempel i Kristdemokraternas trafikprogram, men sträckorna Hagsätra-Älvsjö och Hjulsta-Barkarby känns som om de skulle vara genomförbara inom en överskådlig framtid.

Vad som däremot inte är genomförbart är det storslagna förslag som Socialdemokraterna lägger fram. Att bygga tunnelbana under jord kostar fruktansvärt mycket pengar. Bara att förlänga tunnelbanan från Kungsträdgården till Nacka skulle kosta mer än någon hittills har tyckt sig ha råd till, fastän sträckan rent trafikmässigt har varit önskvärd under flera decennier. Lägger man därtill en rad andra sträckor kors och tvärs genom staden så inser var och en att förslagen saknar varje form av realism.

Från en Huddinge-horisont kan man då möjligen undra varför man nöjer sig med att dra den nya den nya tunnelbanelinjen från Fridhemsplan via Liljeholmen och Älvsjö till Hagsätra. Varför inte fortsätta in i Huddinge när man ändå håller på och fantiserar?

Det fanns en tid när Socialdemokraterna gick till val på sin regeringsduglighet. Men regeringsduglighet förutsätter verklighetsförankring. Med förslag som detta visar partiet att den tiden nu är förbi. Nu är det luftiga men ogenomförbara visioner som gäller. Den konkreta, praktiska politiken överlämnar man åt den styrande Alliansen. Vi får verkligen hoppas att väljarna gör likadant.

Får vi kristdemokrater bestämma ersätts de ogenomförbara tunnelbanesatsningarna på betydligt mer realistiska spårvägsprojekt, som ger betydligt mer spår per satsad krona och kommer att göra kollektivtrafiken i såväl ytterstad som innerstad mer attraktiv för medborgarna.

Läs även: Olov Lindqvist, Carl Nettelblad

26 maj 2010

Politikens gränser och Händige Fixarens

Kristdemokraternas partistyrelses proposition om politikens gränser har redan börjat väcka debatt, fastän varken jag eller en mängd andra intresserade har hunnit läsa dokumentet. Men det är kanske ändå inte så konstigt. Redan temat kan ju väcka upprördhet hos generationer av politiker som uppfostrats i traditionen att allt som kan ställas under politikens makt också bör göra det.

Ett bra exempel på att traditioner inte alltid är av godo.

”Från den stora staten till det starka samhället” är titeln på propositionen, och det är ju en process som präglat väldigt mycket av det arbete som partiet har ägnat sig åt de senaste åren, såväl på riksplanet som lokalt runt om i landets kommuner - inte minst här i Huddinge. Frågorna om hur vi ska kunna utveckla medborgarnas inflytande över de viktiga områdena i sina liv, som sin tid och sina pengar, har hela tiden varit aktuella och det är utifrån det som vi systematiskt har arbetat på för att öka valfriheten inom skola, barnomsorg, vård, äldreomsorg och många andra områden.

Jag kan inte kommentera innehållet i själva propositionen, men jag kan hålla med Sara Skyttedal om att det låter som ljuv musik i mina öron. Maria Eriksson säger på Svenska Dagbladets ledarsida att "det nya är ett Kristdemokraterna som talar i termer av frihetsreformer och som inte alls känns särskilt värdekonservativt, däremot tydligt värdebaserat." Jag kan i och för sig tycka att frihetstemat funnits där även tidigare och att termen "värdekonservativ" ofta känts som utomståendes påklistrade etikett snarare än vår egen självförståelse av partiets ideologi och värderingar, men jag är glad om det sker ett skifte i det fokus som funnits i beskrivningen av vad Kristdemokraterna som parti står för, och att vi blir tydligare i vårt patos för friheten. Jag ska med stor spänning läsa vad partistyrelsen föreslår och vara med i diskussionerna på rikstinget i sommar.

Men redan idag finns frågor som behöver diskuteras. När Stefan Attefall utvecklar sina tankar om den stora staten contra det starka samhället använder han begrepp som "curlingstat" - ett begrepp som även jag använt, men det är väl så pass generiskt att jag knappast kan få copyright på det... - och "välviljans våta filt". När han ska ge konkreta exempel nämner han filmcensuren, kommunala "fixar-Malte" (det som vi i Huddinge kallar "Händige Fixaren" och pumplagen som slår ut bensinstationer i glesbygden och tvingar folk att köra i många mil för att tanka. Peter Andersson ställer i ett blogginlägg en konkret fråga: Försvinner "Händige Fixaren" från Huddinge?

Först ska jag säga att jag är väldigt stolt och glad över det starka civilsamhälle som finns i Huddinge och som jag gör mitt bästa för att stödja och uppmuntra. Inom äldreomsorgen ser vi till exempel hur Väntjänsten - en samverkan mellan SPF, Röda Korset och Svenska kyrkan - på ideell basis kommer hem till och på olika sätt hjälper äldre människor i kommunen, inte minst genom att ge dem tid för att bara umgås. Fantastiskt och fantastiskt viktigt! Trygghetsringningen - en samverkan mellan PRO och SPF - som varje dag ringer runt till ett stort antal äldre och kollar så att de mår bra är ett annat exempel. Huddinge finska förening som regelbundet ordnar aktiviteter på vårt finskspråkiga äldreboende Björnkulla är ett tredje, och jag skulle kunna fortsätta att räkna upp exempel på hur det civila samhället gör viktiga insatser för våra äldre. Det ska vi bygga vidare på.

Men det ena utesluter inte det andra. Händige Fixaren fyller en annan funktion och är en viktig del i kommunens förebyggande arbete. Sedan är det upp till var och en om man vill ta del av kommunens erbjudande.

Så svaret på Peters fråga är nej. Jag är stolt och nöjd med att vi under min tid som ordförande i äldreomsorgsnämnden har utvidgat tjänsten "Händige Fixaren" till hela kommunen, sänkt åldersgränsen till 70 år och, inte minst, permanentat verksamheten. Om ett eller ett par lårbensbrott per år kan undvikas via Sofias arbete innebär det en stor samhällsekonomisk vinst, samtidigt som vi gör livet lite lättare att leva för kommunens äldre. En win-win-situation, alltså. Men det är naturligtvis viktigt att Sofia inte gör jobb som normalt sett köps av privata företag: hon sätter upp gardiner men putsar inte fönster. Precis som politiken ska ha gränser är det viktigt att Händige Fixarens tjänster har det.

Läs även: Ebba Busch, Dick Erixon

25 maj 2010

Rödgrön utrikespolitik - ett senkommet aprilskämt?

Jag trodde för ett ögonblick att jag hade hittat morgontidningens aprilskämt. Sedan insåg jag att det är den 25 maj idag, inte den 1 april. Häpet kan jag konstatera att det rödgröna blockets gemensamma politik är att man tänker kräva att USA lämnar alla sina militärbaser runt om i världen.

Min första tanke gällde den hybris som präglar kravet. Med vilken realism tror Urban Ahlin och hans vänner att Barack Obama kommer att lyda direktiven från de rödgrönas utrikespolitiska överenskommelse?

Men om man bortser från det fullkomligt orealistiska i förslaget, måste man ställa sig frågan om det är ett klokt förslag - eller om de rödgrönas politik inte är riktigt klok.

Förslaget innebär att USA skulle behöva stänga militärbaser även i länder där det finns ett massivt stöd för en amerikansk truppnärvaro från såväl folk som folkvalda, som till exempel på Island. Borde inte det vara en fråga för USA och Island att lösa, snarare än för Sverige? Det tycker jag. Kravet från Socialdemokraterna och deras stödpartier är helt orimligt.

Men om kravet vore svensk politik och Barack Obama, mot alla odds, valde att efterleva det, skulle det vara så klokt? Vi ser hur Ryssland fått tillbaka sitt militära självförtroende och valt att invadera åtminstone ett av sina grannländer, Georgien. Vi ser hur Kina hela tiden flyttar fram sina positioner och beter sig som gamla tiders kolonialmakter i sin strävan efter att säkra naturtillgångar runt om i de fattiga delarna av världen. Vi ser islamistisk extremism, knarkkartellers maffiavälde och etniska och religiösa konflikter som eskalerar, ibland till blodbad och folkmord som situationen var i Rwanda.

Frågan man måste ställa sig är då: Är det verkligen Barack Obamas USA som är fienden? Visst har amerikanska företrädare alltför ofta agerat utifrån ett kortsiktigt machiavelliskt maktperspektiv när de engagerat sig utanför sitt lands gränser, inte minst historiskt sett. Men USA har också väldigt ofta ingripit i internationella angelägenheter till stöd för demokrati och mänskliga rättigheter. Det enda alternativet till en stark amerikansk närvaro till försvar för dessa grundläggande värden, är ett starkt Europa, men EU är idag svagt och splittrat - och det finns ju knappast någon rödgrön samsyn kring hur EU ska kunna utvecklas till en stark kraft i den internationella politiken.

Ingvar Carlsson och Göran Persson valde i princip att inte samarbeta med Vänsterpartiet och Miljöpartiet när det gällde utrikes- och säkerhetspolitik. På goda grunder, kan jag tycka. Lars Ohly och Per Gahrton bör inte ha något reellt inflytande över svensk utrikespolitik. Synd bara att inte Mona Sahlin håller med.

Läs även: Carl B Hamilton, Gunnar Hökmark

24 maj 2010

Vindkraft i Gladö kvarn

Det kommer att byggas en vindkraftspark i Gladö kvarn. Det är kontentan av det inriktningsbeslut som kommunstyrelsen i Huddinge fattade ikväll. Området där man planerar för cirka 20 stycken vindkraftverk med 100 meters navhöjd ligger omedelbart öster om Sofielundstippen, f'låt deponin, i ett område som redan störs av tung industri och, inte minst, en tämligen otrevlig doft när vinden ligger i den riktningen. Det är kort sagt ett utmärkt område för en vindkraftspark och jag ser fram emot den dag när det kommer att produceras miljövänlig vindkraftsel i Huddinge. Kan vi dessutom få fram biogasproduktion ur rötningen på deponin så blir Gladö kvarn ett veritabelt mekka för miljövänlig energi. Jag håller tummarna.

18 maj 2010

Värdighetsgaranti, parboendegaranti och trygghetsboende

Idag kom de stora besluten på rad i äldreomsorgsnämnden. Värdighetsgaranti, parboendegaranti och trygghetsboende, vi fattade beslut i ett antal frågor som diskuterats mycket på senare år.

Beslutet om en lokal värdighetsgaranti innebar ett fullföljande av det kvalitetsarbete som vi bedrivit under den här mandatperioden. Värdighetsgarantin består helt enkelt av äldreomsorgens värdegrund i Huddinge, våra kvalitetsdeklarationer för hemtjänst, äldreboende och biståndsbedömning och information om hur man ska gå till väga om man har klagomål eller synpunkter på äldreomsorgen i kommunen.

Parboendegaranti är ju en fråga som diskuterats mycket de senaste månaderna. I Huddinge kan par flytta till servicehus även om bara den ena har biståndsbeslut och naturligtvis i alla våra boenden om båda har beslut, men det finns en del problem att lösa innan vi kan garantera parboende för alla andra par som så önskar. Idag fattade vi beslut om att ge förvaltningen i uppdrag att utreda frågan och i Mål & Budget för 2011 som kommunfullmäktige ska fatta beslut om i nästa månad föreslås att äldreomsorgsnämnden ska få i uppdrag att införa garantin nästa år.

Beträffande trygghetsboende så fattade vi beslut om ett förslag till modell för hur trygghetsboende ska fungera i Huddinge. Det känns jätteviktigt att vi kommer vidare med den här frågan. Även om vi inte kommer att hinna sätta spaden i jorden för något helt nytt trygghetsboende så kan det kanske bli så att några befintliga hus - till exempel servicehus eller seniorboenden - kan börja omvandlas till trygghetsboenden under den här mandatperioden, och under åren som kommer ska naturligtvis flera nya projekt komma igång, det är åtminstone mitt mål.

15 maj 2010

Internationella Familjedagen

Idag är det Internationella Familjedagen. Förmodligen är det många som har missat det, familjen firas ju inte alls lika högtidligt som till exempel arbetarrörelsen gjorde för några veckor sedan. Lite märkligt, kanske, för familjen är ju utan tvekan den viktigaste byggstenen i det goda samhället, och en solidaritetsskola som vida överträffar något som arbetarrörelsen någonsin åstadkommit.

Själv firade jag Internationella Familjedagen med att först kampanja i Huddinge centrum och sedan gå runt och dela ut flygblad i brevlådorna i radhusområdena i Östra Skogås. Vädret var strålande vackert, de senaste dagarna regn, rusk och kyla bortblåst och saknad av ingen. Folk var på gott humör och väldigt många delade Kristdemokraternas åsikter om kvoterad föräldraförsäkring - nej! - och vårdnadsbidrag - ja! - och en förbipasserande socialdemokrat berättade till och med att han egentligen tyckte att vårdnadsbidraget borde höjas till 10-15.000 kr i månaden. Jag fick erkänna att jag nog för närvarande tror att 6.000 kr är lite mer realistiskt, men den som lever får se. Det viktigaste är förstås att vi får ett fortsatt Allians-styre i landet, med ett starkt kristdemokratiskt inflytande, så att familjernas självbestämmande ökar istället för att inskränkas ytterligare.

Efter att jag sett dagens monumentala etapp i Giro d'Italia (wow, fullkomligt galen!) men innan jag gav mig av för att se den nya Robin Hood-filmen på Heron City noterade jag att Evangeliska Frikyrkan som första frikyrka nu avsagt sig vigselrätten till följd av den nya äktenskapslagstiftning som riksdagen fattade beslut om häromåret. Det är bra, tycker jag. Det finns ingen anledning för kyrkor att ägna sig åt myndighetsutövning, och speciellt inte för en stat som, beklagligt nog, inte bryr sig speciellt mycket om vad kyrkorna och deras medlemmar tycker. Bättre att vara en fri och oberoende kraft i samhället.

14 maj 2010

Slopat sparkrav - men inte utan orosmoln

Mitt i min välbehövliga kristihimmelsfärdsledighet damp handlingarna till nästa kommunstyrelsesammanträde ner i min brevlåda: tre väl tilltagna bruna kuvert. För nu är det dags för de riktigt tunga besluten - Mål och budget för 2011 och alla de ärenden som hör ihop med den.

Glädjande nog ser det bättre ut i den kommunala ekonomin i Huddinge, utifrån de senaste prognoserna. Vi har därför kunnat ta bort det planerade generella sparkravet på 1 procent medan pris- och lönekompensationen på 1,5 procent kvarstår och alla nämnder får full volymkompensation utifrån befolkningsprognoserna, något som kommunledningen gick ut med i ett pressmeddelande redan förra veckan.

Jag känner mig förstås lättad över att äldreomsorgen slipper ytterligare effektiviseringskrav just nu. När finanskrisens effekter var som störst förra året genomförde vi en effektivisering på 2 procent, men den gången kunde vi hämta hem nästan hela besparingen genom sammanslagningen av social- och äldreomsorgsförvaltningarna och de effektiviseringar som det ledde till - och som samtidigt har lett till att vi faktiskt kunnat stärka kompetensen på viktiga områden. Den möjligheten hade inte funnits nu.

Men även om sparkravet försvunnit kommer det inte att bli alldeles enkelt att få ihop ekonomin, befarar jag. För några dagar sedan blev SKL:s avtal med Kommunal klart. Det blev ganska dyrt, avtalet ger enligt SvD motsvarande 4,65 procent på två år även om kostnaden för arbetsgivarna sägs vara "bara" 3,85 procent. Jag satte "bara" inom citationstecken för det är ju trots allt väsentligt mer än de ungefär 1,75 procent per år som industrifacken fick och avståndet till de 1,5 procent vi räknat med i budgeten är förstås ännu större. Och inom äldreomsorgsnämndens område är personalkostnaderna den stora budgetposten och Kommunals medlemmar den stora gruppen.

Och sen har vi förstås utvecklingen i omvärlden. Var de finansiella konvulsionerna i Europa slutar vet förstås ingen. Det räcker inte med att vi har en bra regering om ansvarslöshet råder i övriga Europa. Vänder konjunkturen nedåt så kommer det att synas i skatteintäkterna. Även om Huddinge numera har en välskött ekonomi så finns det anledning att ta signalerna på allvar. Vi måste fortsätta på den ansvarsfulla linje som det nuvarande alliansstyret i kommunen har följt.

DN

07 maj 2010

Lars Ohlys politiska lärdomar

Lars Ohly (v) analyserar apropå krisen i Grekland de finanskriser som varit. Finns det några politiska lärdomar att dra? Jo, mer gemensamt ägande och färre avregleringar.

Hmm. Har inte den modellen också prövats? Den kallades kommunism, ledde till ett extremt förtryck och stor fattigdom och gör att de länder som prövade den fortfarande inte har kommit ikapp resten av Europa tjugo år efter att man avskaffade modellen. Det kanske finns politiska lärdomar att dra även av detta, eller vad säger du, Lars?

DN

Utbyggnaden i Björnkulla snart färdig

För en liten stund sedan tittade jag förbi uppe i Björnkulla i Flemingsberg där utbyggnaden av äldreboendet pågår för fullt. Invigning är planerad till den 15 juni, så det är bara lite drygt en månad kvar innan det ska stå klart. Vid första spadtaget för drygt ett år sedan var det fint värre med besök från den finska ambassaden, men jag undrar om det inte blir ännu festligare nu. Ryktet säger nämligen att Markoolio är en av de inbjudna gästerna... Förhoppningsvis får vi också ett första smakprov på vad det nya tillagningsköket kan åstadkomma.

Den övre bilden är tagen i den förbindelsegång som går mellan den nya vinkelbyggnaden och den gamla delen av huset. På ömse sidor om gången kommer det att finnas fina, skyddade innergårdar. På den övre bilden kan ni se lite grann av de nya och gamla byggnaderna.

Björnkulla är redan idag ett av de boenden som får allra högst betyg från dem som bor där, men jag tror att det kommer att bli ännu mer attraktivt när den nya byggnaden är öppen för inflyttning. Inte minst för Huddinges många finskspråkiga äldre, förstås, som redan idag utgör en stor del av dem som har sitt hem där.

06 maj 2010

Glädjande opinionsmätning men...

Jag får ofta frågor om opinionsmätningar. Jag brukar alltid säga att man inte ska ta dem på alltför stort allvar. Idag publicerar Expressen en ny Demoskop-undersökning som visar på att Alliansen är större än de rödgröna partierna, Kristdemokraterna ökat rejält och Sverigedemokraterna sjunkit tillbaka till en nivå långt ifrån fyraprocentsspärren. Gott så. Men min analys blir inte annorlunda för det. Opinionsmätningar ska inte tas på för stort allvar. Valet avgörs den 19 september. Det är de rösterna som räknas, inte opinionsmätningarnas. Den enda lärdom vi verkligen kan dra av dagens glädjande siffror är att valet inte är avgjort än. Det finns goda chanser till ett fortsatt alliansstyre inte bara i Huddinge och Stockholms läns landsting där jag kandiderar utan i hela landet. Jag hoppas och tror att väljarna ger oss det mandatet. Sverige, Stockholm och Huddinge skulle behöva det.

SvD

05 maj 2010

Finsk förskola öppnas i Huddinge

Omsorgen om finskspråkiga äldre har länge legat mig varmt om hjärtat, men naturligtvis ska även yngre finskspråkiga huddingebor få sitt! Därför är jag väldigt glad över att en finskspråkig förskoleavdelning nu öppnar i Huddinge - ett resultat av att kommunen numera är ett "finskt förvaltningsområde" som det så fint heter. Mer om den nya förskoleavdelningen kan ni läsa här: http://www.huddinge.se/Forskola-och-skola/Aktuellt-inom-forskola-och-skola/Huddinge-far-finsk-forskoleavdelning/

04 maj 2010

Fakturafusk och vägen vidare

Förra veckans stora nyhet i Dagens Medicin, att tre vårdföretag i Stockholm har tagit för mycket betalt av landstinget, har nu via Ekot plötsligt blivit en nyhet även utanför den medicinska sfären. Sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt (m) tillsätter en expertgrupp för att se till att "felaktig fakturering undviks och fusk helt elimineras", rapporterar DN, medan oppositionsledaren Ilija Batjlan (s) i samma tidning kräver att man stoppar slöseriet och anser att polisanmälan är ett av de verktyg man måste pröva.

Glädjande nog förefaller alla vara överens i frågan. Fusk är dåligt. Även Aleris Specialistvård, som är det företag där de grövsta felen tycks ha begåtts, har rannsakat sig själva och hittat systemfel som legat bakom de felaktiga fakturorna, kan den som gör sig omaket att skaka fram Dagens Medicins pappersupplaga från förra veckan konstatera. Ekonomiska incitament till enskilda läkare, konstruerade för att uppmuntra till effektivitet, har istället lett till att flera av dem valt att felregistrera de medicinska åtgärder som utförts. De nödvändiga kontrollmekanismerna har saknats i företaget, vilket gjort att de felaktiga uppgifterna gått vidare till landstinget - där man som tur var upptäckte att något var snett, vilket gör att Aleris nu får betala tillbaka två miljoner kronor.

Vad kan vi då lära av detta? Att uppföljning och kontroll är viktigt, både stickprovskontroller och, som i detta fall, att någon reagerar på avvikande resultat. Att om man har bonussystem och incitament måste de vara smart konstruerade så att de anställda kan påverka utfallet genom sitt arbete - men inte fuska till sig resultat. Och att Filippa och Ilija i den här frågan nog vill samma sak. Vi får hoppas på att expertgruppen kommer med kloka, konstruktiva förslag. Varje skattekrona som går till spillo är en stöld från oss vanliga stockholmare.